|
Arvet
Arven
Om regissören
Regissören Per Fly (född -60) långfilmsdebuterade med lågbudget filmen "Bänken" år 2000. Han är verksam både som regissör, manusförfattare och skådespelare. Han hade innan långfilmsdebuten bl.a. gjort kort- och reklamfilm, musikvideo och en rad avsnitt (regi/manus) till populära danska Tv-serier (t.ex. "TAXA" som vi sett här i Sverige.) "Bänken" blev en succé i Danmark. Den fick tre Bodilstatyetter, Danmarks motsvarighet till Guldbaggen och visades internationellt. Det återstår att se om "Arvet" blir lika uppmärksammad. Per Fly lär själv spela en liten roll som kypare i filmen.
Om filmen
"Arvet" är andra filmen i Per Flys trilogi om samhällsklasserna i dagens Danmark.
"Bänken" (2000) var ett gripande drama där Jesper Christensen var trovärdig som alkis på dekis i Köpenhamn. Nu handlar det om överklassen. Titeln syftar på hur svårt det är att fly från sitt öde och sitt förflutna.
Christoffer (Ulrich Thomsen) har gjort sitt bästa för att göra det. Sedan flera generationer tillbaka driver familjen Borch Møller A/S ett stort stålverk, men han har valt att lämna familjeföretaget och har i stället en kvarterskrog i Stockholm. Där har han också träffat sin fru Maria (Lisa Werlinder).
Så dör plötsligt och oväntat pappan. Änkan Annelise (Ghita Nørby) visar sig oväntat handlingskraftig och bestämmer att Christoffer ska komma hem och ta över. Svågern Ulrik som trodde han stod på tur blir rasande. Maria blir besviken. Inte minst när de får barn och Christoffer mer och mer går in i vd-rollen och hon förminskas till dekorativ fru och mamma.
Det är en film som väcker blandade känslor. Man kan förstå att Christoffer vacklar om han ska vara lojal mot familjen eller mot hustrun, mot traditionerna eller mot sina innersta känslor. När han sedan gör sitt val är det svårt att känna sympati för honom. Det ser ut som om han dras in i det, men det är hans eget verk, hans eget val, från början till slut. Det finns många paralleller till "Gudfadern", familjen, banden, blodet. Här finns till och med många enskilda scener och karaktärer som inspirerats av Coppola-Puzo.
Ghita Nørbys kyliga mamma, så fast i sin överklassroll att hon är beredd att offra vad och vem som helst för familjeföretagets skull, går kanske att förstå, men knappast att tycka om.
(källor: www.aftonbladet.se, www.dn.se
|
|
